Närsynthet
Närsynthet (myopi) är ett synfel i ögat som gör att man ser bra på nära håll men inte på långt håll. Närsynthet orsakas i allmänhet av att det är ärftligt.
Optiskt beskrivs närsynthet som att ögats brytande system är för starkt i förhållande till ögats längd/djup. Det vanligaste symptomet är en nedsättning av avståndssynskärpan, samt ett bra seende på nära håll, därav den svenska benämningen närsynthet. Felet avhjälps med konkava linser. En person med myopi kan vanligen se närliggande föremål klart men föremål på avstånd blir suddiga. Motsatsen till närsynthet (myopi) är översynthet (hyperopi).
Myopi förekommer hos ungefär 10% av befolkningen. Cirka en fjärdedel av den vuxna befolkningen i USA är närsynta. I länder som Japan, Singapore och Taiwan, är så många som mellan en tredjedel och hälften av den vuxna befolkningen närsynt.
Myopi mäts i dioptrier och anges som styrkan på det korrektionsglas som måste användas för att bilden skall återges skarpt på näthinnan. Myopi på -6,00 dioptrier eller mer räknas som stark eller allvarlig myopi. Personer med hög myopi löper större risk för mer akuta ögonproblem såsom näthinneavlossning eller glaukom. Närsynta har också större frekvens av glaskroppsgrumlingar, som upplevs som svarta prickar som vandrar över synfältet (mydesopsia).
Motåtgärder och behandling
Närsynthet kan motverkas genom användningen av korrektionsglas i form av glasögon och kontaktlinser. Närsyntheten kan även korrigeras genom en ögonoperation med hjälp av laserkirurgi. Korrektionslinserna har en negativ dioptri (d.v.s. är konkava) vilket kompenserar för det myoptiska ögats alltför kraftiga brytning.