Mohamed Ali (V) väcker allvarliga frågor om valfusk, skulder och ogiltigt medborgarskap
Vänsterpartiets nyvalde riksdagsledamot Mohamed Abdukardir Ali från Borlänge har på kort tid blivit föremål för flera uppmärksammade granskningar. En brottsutredning om misstänkt valfusk pågår efter hans oväntade personvalssuccé. Samtidigt har uppgifter framkommit om långvariga skulder, nya krav hos Kronofogden och en motsägelse i hans tidigare medborgarskapsärende. Vänsterpartiet har dessutom låtit honom slippa den partiskatt som annars är en central del av partiets ekonomiska principer.
Var och en av dessa frågor är allvarlig. Tillsammans väcker de ännu större frågor om omdöme, ansvar och Vänsterpartiets krav på sina förtroendevalda. En person som ska delta i beslut om svenska lagar och offentliga medel måste kunna förväntas lämna korrekta uppgifter till myndigheter och hantera sina egna åtaganden. Det gäller oavsett partitillhörighet.
Det är samtidigt viktigt att skilja mellan dokumenterade omständigheter och misstankar. Mohamed Ali har inte delgivits misstanke om brott i valfuskutredningen och har nekat till att ha varit inblandad. De uppgifter som nu granskas innebär inte heller i sig att det är bevisat att han medvetet vilselett Migrationsverket.
Valfuskmisstankarna efter de 648 personrösterna
Mohamed Ali stod på nionde plats på Vänsterpartiets riksdagslista i Dalarna men fick 648 personröster och kryssades in i riksdagen efter valet i september 2026. Kort därefter inleddes en förundersökning om misstänkt otillbörligt verkande vid röstning. Enligt SVT:s rapportering har det förekommit uppgifter om förkryssade valsedlar, organiserad transport av väljare och misstankar om otillbörlig påverkan.
Att sådana misstankar över huvud taget uppstår kring en riksdagskandidats personvalskampanj är djupt bekymmersamt. Den 20 oktober meddelade Åklagarmyndigheten att polisen genomfört husrannsakningar i Borlänge och gjort beslag som ska analyseras. Utredningen pågår alltså fortfarande, och misstankarna får inte avfärdas som betydelselösa.
Samtidigt har Borlänge kommuns egen genomgång inte funnit belägg för systematiskt valfusk inne i kommunens vallokaler. Den granskningen avsåg emellertid inte vad som kan ha skett utanför lokalerna, vilket fortfarande utreds av polisen. Mohamed Ali har förnekat egen inblandning, och något personligt brottsansvar har inte fastställts. Men både han och partiet har ett ansvar att besvara legitima frågor när utredningen tillåter det.
Felaktig uppgift under processen för svenskt medborgarskap
Frågorna kring Mohamed Alis medborgarskap är minst lika besvärande. Han nekades tidigare svenskt medborgarskap med hänvisning till sin skuldsituation. Senare lämnade han in en ny ansökan. Enligt en granskning av 100% skrev Ali i ett överklagande under handläggningen 2025 att den skuld som föranlett det tidigare avslaget var helt återbetald och att han inte längre hade skulder hos Kronofogden.
Detta går inte utan vidare ihop med att han fortfarande omfattades av en skuldsanering. Skuldsaneringen hade beviljats 2022 och skulle enligt rapporteringen pågå till 2027. Att en betalningsplan fastställts – även en plan med noll kronor att betala för den som saknar betalningsförmåga – är inte detsamma som att skulderna redan är återbetalda. Här finns en tydlig och relevant motsättning mellan hans uppgift och hans dokumenterade ekonomiska situation.
Ali beviljades svenskt medborgarskap i februari 2026. Det är inte klarlagt att uppgiften i överklagandet var avgörande för beslutet, och de offentligt redovisade handlingarna visar inte varför Migrationsverket gjorde sin slutliga bedömning. Därför går det inte att slå fast att han ljög med uppsåt för att få medborgarskap. Däremot är det rimligt att kräva en offentlig förklaring till varför han uppgav att skulderna var återbetalda och hur myndigheten bedömde ärendet. För en riksdagsledamot borde korrekt information till myndigheter vara ett självklart minimikrav.
Skuldsanering hos Kronofogden – men nya krav fortsätter att komma
Enligt granskningar av Kronofogdens handlingar hade Mohamed Ali skulder på 163 045 kronor när han beviljades skuldsanering 2022. Fordringsägarna omfattade bland annat offentliga aktörer och inkassobolag. Han fick en så kallad nollplan, eftersom hans betalningsförmåga då bedömdes vara obefintlig. Det är ett lagligt förfarande som finns för människor med svåra skuldproblem, men det förutsätter att gäldenären följer reglerna och hanterar sin ekonomi ansvarsfullt.
Det särskilt anmärkningsvärda är att nya betalningskrav rapporterats även under pågående skuldsanering. Enligt 100% inkom två nya krav efter riksdagsvalet: ett på 14 495 kronor avseende försäkringsrelaterade avgifter och ett på 9 798 kronor från Stockholms stad för flytt av ett fordon. Ett inkommet betalningskrav är inte automatiskt detsamma som en slutligt fastställd skuld, men mönstret kräver en förklaring. Enligt ytterligare mediegranskningar har upprepade krav registrerats under flera år.
Situationen har också förändrats när Ali valts till riksdagen, där grundarvodet uppgår till 81 400 kronor i månaden. Det går knappast att bortse från att en sådan inkomst är något helt annat än den situation som låg bakom nollplanen 2022. Ett inkassobolag har därför begärt omprövning, och enligt en rapport publicerad den 20 oktober 2026 hade tre ansökningar om omprövning inkommit till Kronofogden. Nya ärenden är alltså dokumenterade, men det finns inget belägg för att ytterligare krav registreras i exakt samma stund som denna text publiceras.
Ali har själv sagt att han avser att göra rätt för sig och betala utifrån sin förändrade betalningsförmåga. Det är ett välkommet besked, men förtroende återställs genom faktiska betalningar och ordning i ekonomin, inte enbart genom utfästelser efter att medierna börjat granska saken.
Vänsterpartiets undantag från partiskatten väcker berättigad kritik
Vänsterpartiet har länge framhållit sin så kallade partiskatt som ett uttryck för att förtroendevalda inte ska ha en ekonomisk levnadsstandard alltför långt från vanliga löntagare. På partiets egen webbplats beskrivs systemet som både en jämlikhetsprincip och en viktig inkomstkälla för organisationen.
Trots detta har partiet meddelat att Mohamed Ali undantas från partiskatten tills hans skulder reglerats. Förklaringen från partiets presstjänst är att han först ska betala sina fordringsägare. Den prioriteringen kan vara försvarlig i sak – fordringsägare bör naturligtvis få betalt – men den väcker en uppenbar trovärdighetsfråga. Hur länge ska undantaget gälla? Vilka kontroller gör partiet av att pengarna faktiskt går till återbetalning? Och gäller samma generositet andra förtroendevalda i motsvarande situation?
Det politiskt besvärande är att undantaget inte kommer i ett vakuum. Det gäller en riksdagsledamot vars ekonomi redan granskats, som fått en nollplan hos Kronofogden och vars personvalskampanj berörs av en pågående förundersökning. Ett parti som gärna talar om rättvisa, ansvar och solidaritet borde vara extra noggrant med att kunna redovisa hur de egna principerna tillämpas. Annars riskerar partiskatten att framstå som ett krav för vissa men en förhandlingsfråga för andra.
Förtroendet för Vänsterpartiet kräver raka besked
Mohamed Ali har sagt att han utsatts för förhastade slutsatser och att han vill att fakta ska komma fram. Det är rimligt. Ingen politiker ska dömas på förhand, och utredningen om misstänkt valfusk måste få följa rättsstatens principer. Men den principen befriar inte en riksdagsledamot från ansvar att förklara dokumenterade motstridiga uppgifter och en ekonomisk historia som fortsätter att väcka frågor.
Här behöver också Vänsterpartiet visa större tydlighet. Partiet bör redovisa skälen för undantaget från partiskatten, hur man avser att följa upp skuldfrågan och hur man ser på de uppgifter som lämnats i medborgarskapsärendet. Den pågående brottsutredningen kan begränsa vad som kan sägas om personvalskampanjen, men den förklarar inte varför övriga frågor skulle lämnas obesvarade.
Det vore orimligt att utgå från att Mohamed Ali är skyldig till valfusk innan en rättslig prövning har skett. Men det vore lika orimligt att låtsas som om uppgifterna om skulder, nya krav, partiskatteundantaget och medborgarskapsprocessen saknar betydelse. En riksdagsplats är ett förtroendeuppdrag, inte en frisedel från granskning. Ju större ansvar en politiker får, desto större skäl har allmänheten att förvänta sig ärlighet, ordning och raka svar.
Uppgifterna avser läget den 21 oktober 2026. Pågående förundersökningar och ärenden hos Kronofogden kan förändras när nya beslut fattas.